fredag, oktober 31, 2008

Kylan ligger...

...som tät rök utanför. Högtrycket pressar och egentligen är det bara att njuta för fulla muggar. Har ägnat dagen åt arbete på insidan. Insidan av mig själv. Surfat runt mer än i oktober sammanlagt. Planlöst och ickekontrollerat har jag missbrukat min lediga dag till att vara just ledig. Känns nästan skamligt att inte ta itu med att betala räkningar eller diska. Ska snart sätta mig på tricken in mot centrum. Nästan planlöst. Vet bara vem jag ska träffa. Inget mer. Undrar hur denna dag kan komma att sluta.

torsdag, oktober 30, 2008

Passerar torget...

...ovanför Trafikanten. Motsvarigheten till SL Center. En liten parallell är att den platta [torg] som ligger ovanpå har samma problem som kompisen i öst. Men här drar man faktiskt bokstavligt talat i sig haschångorna när man kryssar mellan säljarna. Att det finns sådana platser är i sig inte så märkligt. Men det provocerar till viss del att maktens män står trettio meter bort och tittar på. Efter att nyligen tagit fram vattenslangen och spolat bort dem från första stället. Inte så att detta är ett politiskt inlägg i bloggen  med ett tydligt ställningstagande. Har vänner som har gjort det mesta och grannar som vart på väg att döda mig. Droger är inte lättdiskuterat. Inte ens om man håller monolog med sig själv. Är det okey om det är smärtlindring i kontrollerat sammanhang på offentlig instans men annars icke...

Blir nog mest provocerad för att mitt svar uteblir. Jag lämnas åt mig själv med alla frågetecken och en lätt skamfylld ångest över att ha det jävligt bra i livet. 

onsdag, oktober 29, 2008

Vill väl inte...

...säga så mycket. Sedesvant sliten. Jobb kräver. Men en idyll i min tillvaro är när jag upptäcker saker och ting. Var på Clas och handlade presenning, rakblad och uppladdningsbara batterier. Bakom mig i kön stod en tvättäkta norrman. Två däck runt halsen. Med dubbar. Piggdäck kallar norrmännen det. Cykeln hade han bredvid sig. Cykelhjälm med en gammal fin goding till pannlampa [samma som jag köpte på det sena nittitalet]. Knäskydd. Och allmänt sporty uppsyn. Den röda lampan blinkade piggt i nacken. 

Ta med dig cykeln in genom hela Clas i Sverige... Förmodligen skulle securitasvakten stoppa dig på trappsteget. Skulle du fortsätta in i butiken så har du halva jävla poliskåren bak dig efter ett tag. Men i Norge är det lika självklart som pölsa med lompa på tur i skogen. 

För ett par år sen var jag på väg nedför en av backarna här i Oslo. Nere vid Ullevål kom en cyklist med dubbdäck och ryggsäck. Intensivt på väg uppför en tre kilometer lång uppförsbacke. På ryggen hade han sina skidor fastspända på ryggsäcken. På väg mot en dejlig tur i skogen väl framkommen där uppe. Att det var snöstorm och kallt behöver jag kanske inte nämna...

Ying och yang bevarar ju helheten så med den intensiteten hos det friluftsälskande norska folket är det inte så svårt att förstå att detta land också producerar ett antal av världens mest renomerade dödsmetalmusiker som av och till får spel och bränner kyrkor!

Kram Kekke

söndag, oktober 26, 2008

Mooocckkkaaaaa...


...brölar baristan ut i lokalen. Rycker faktiskt till varje gång av det oväntade beteendet hos denna späda lilla tjej. Havet låg kvar. Vindarna smekte det ömsom hårt ömsom mjukt natten igenom. Trädet kastade grenarna sina med dödsförakt mot huset vårt hela kvällen och halva natten. Men i gryningen fick det se sig besegrat av ett alltför stort avstånd. Trädet, vinden, havet. Alla har de lugnat sig från gårdagens fullständiga kaos. Solen slickar såren och människorna i den lilla staden går som vanligt på sitt Kafé när söndag eftermiddag anländer. Alla hälsar på varandra och minns kanske någonting från gårdagens fylla eller städandet av leksaker innan man somnade av veckans anhopade utmattning. Själv fick jag en förträfflig vila medan kaoset rev tag i allt utanför fönstret. Lugn och trygg läste jag min bok, åt min paj, njöt av mitt sällskap och avslutade med några funna millimeter av läskigt grönblå absint.

lördag, oktober 25, 2008

Havet väntar...


...på mig. Jag kommer. Lugna sig, lilla hav. Det gamla huset vid fjorden. En gång knutpunkt för människorna i trakten. Där man fyllde på för dagen. Förnödenhetsreservoaren. Hökar'n på hörnet. Dit ska vi. Har med mig en oläst, opublicerad novell. Godsaker...



fredag, oktober 24, 2008

Går mellan...


...instutitionerna. Mitt hem och mitt jobb. Dvs i dag som många andra gånger blev det färd med bil. Känner påtaglig noja angripa. Blir lätt sådan. Har vart på PFV i tre år och är inne på det fjärde. Sammantaget blir det nog motsvarande ett och ett halvt år på heltid till dags dato. Lång tid på ett och samma ställe för en rastlös en. Behöver mening och mål. Rutiner ja. Men blir de inte lustfyllda och inifrånkomna tappar de fart. Kanske bara ett annat av alla mina lyxproblem. Har ju inte ens några aktier att oroas över eller irritera mig på. Så därför, låt mig fokusera min frustration och apati på att färdas i trygghet mellan hem och jobb och aldrig lämna cirkeln.

tisdag, oktober 21, 2008

Intensiv...


...dag på jobb. Tio timmar som har varit goda. Tycker faktiskt om mitt jobb. Lite teori och lite praktik. Nu sprakar spisen och Marte viker tvätt. Vi har det nog rätt bra!

måndag, oktober 20, 2008

Spännande...

...texter att läsa fram till 2 november på Brovaktaren.

"Hur ska det gå...

...för alla små. Som inte vet hur man gör. När man tränger sig upp, på bergets högsta topp. Hur ska det gå för alla små."
Ni äldre i publiken känner den kanske igen. Jordcirkus kanske de hette just då. Texter som andas av vilja till medkänsla och humanism. Kanske naivt. Men vart fall bättre än bonus och korrumption.

Det sprakar...

...i brasan. Kallt i huset. Många ting i oordnat tillstånd. Arbete väntar i morgon. Lilla löper på rekordtid. Ungt blod har eld i baken.

fredag, oktober 17, 2008

No...


...comments!

torsdag, oktober 16, 2008

Råsaftcentrifuger...


...förknippas säkert med 70-talets hippie- och hälsokostkultur. Lite synd kan tyckas med tanke på att folk i allt större utsträckning är beredda att betala bortåt 100-130 kr litern för Brämhults färskpressade fruktsafter på ett trendigt café nuförtiden. Marte och jag betalar med handkraft vid diskbänken. Just nu njuter vi äpplen från trädgården. Många skulle rynka på näsan åt de flesta av dem. De ser inte mycket ut för världen jämfört med de vi kan köpa på Coop, och inte smakar de fantastiskt heller. Men gudars skymning vilken äppeljuice det blir. Den är som en spark i gommen. En houngslen och fruktigt syrlig smak som får mig att inse att paradiset definitivt hade äppelträd i trädgården sin. 

onsdag, oktober 15, 2008

Varför är vissa...


...dagar lite tyngre att vakna upp till? Till synes ok med halvklart väder och inte allt för kallt i huset. Ett glas hemmapressad äppeljuice från trädgården. Ett kamin som skapar värme och trevliga ljud i stuan.
Kanske är det för att jag måste lämna det. Ta mig till jobbet i stället för att uppleva det stillsamt flytande livet. Se Lillas skuttande lek i trädgården. Sätta mig ner och fixa iTunes som vart i en mess sedan jag bytte dator för två år sedan. Fixa vattenkranen som läcker för att jag har tid och lust och inte bara måste.
Men jag lever nog bara i en utopi.

tisdag, oktober 14, 2008

Ibland...

...är jag så ruskigt trött. Men efter elva timmar på jobb och en portion med pasta och ostsås så är det kanske en rättighet man har som svensk i det rika landet Norge. Såg någon rubrik om att den största banken här i landet var på väg i putten. Själv funderar jag mest på om jag ska orka se slutet på filmen från igår, "101 Reykjavik". Den var bra även om hela Island håller på att gå över styr. Vissa ting står sig även när ekonomierna faller.

måndag, oktober 13, 2008

Gladpunk...


...och JanisJoplin-soul med tre fioler som bas i musiken. Erotiken flödade i energierna som dansade likt älvor i scendallret på musikflekken i Sandvika.

Lite besviken...


...blev jag när jag insåg att de redan begynnt att riva Holmenkollen. Knäppte några kort, gick in och kollade modellerna och bilderna på historien bakom dagens backe. Märklig sport. Förstod jag det rätt var de första tävlingarna anno 1892 delade i en tävlingsbit som bestod i vanligt åkande på längden och dag två hade man uppvisning i hopp. Det längsta på en sisådär 20 meter. Vilket nog inte var så konstigt med tanke på att hoppbacken var uppbyggd av granris och packad snö. Undra vilka som sponsrade... Under Olympiska spelen i februari 1952 var det över hundratusen människor på plats och tittade och idag var det fortsatt en liten men ihärdig vallfärd av turister som skulle se backen. Trots frånvaro på snö och hoppare. 

söndag, oktober 12, 2008

Fittstim,...


...pittstim och Ford. Läs gärna vad Micke Berg syns om saker och ting. För mig är han en vitamininjektion. Själv kom jag hem från jobb, somnade, efter att äntligen efter tre dagars letande hittat min mobiltelefon på golvet bakom skrivaren. Vaknade och tog ett glas vin och funderade på varför jag blev attackerad av en indisk man som försökte knäcka min rygg i drömmen jag hade. Ont i nacken har jag också eftersom man inte ska sova länge i den soffan. På torsdag river de Holmenkollen. Orkar jag tar jag en stund där i morgon.

lördag, oktober 11, 2008

Pälsen är...

...lite tufsig idag.

fredag, oktober 10, 2008

Kidnappad...

...och förd med bil till kråkeslottet! BK fyller 53 idag och värdigt honom fixade vi ett surpriseparty med närmaste familjen. Marte fixade god mat [trots att spisen bara släckte säkringarna hela tiden]. Jag fixade hundehus som present. Nu är äntligen hemlighetsmakeriet som startade i slutet på april avtäckt. Felix snusar omkring och vet inte att han blir en av de första hundarna i Bærum med eget timmer[lafte]hus.
Nu ska jag laga kaffe till gästerna : )

torsdag, oktober 09, 2008

Marte rydder inför...

BK:s bursdag! Han vet inte att vi ska hit och förhoppningsvis läser han inte bloggen....
Men nu ska vi sova... zzzz

Skulle få ett mejl...

...skrev de på blogger när de stoppade sidan min.  Men icke något mejl, bara öppnad. Tror att jag ska vara mycket tacksam och ödmjuk över att jag åter får möjligheter att yppa (o)sanningar på nätet utan censur.
Lite tjatig vet jag att jag av och till är. I bland outhärdligt masete. Men det är väldigt vackert på hösten om man kommer sig ut. Vilket jag inte har gjort, märker jag, på många år. Tror att förra året på Sjövik ändrade lite hormoner och beteenden och... Vad vet jag? Skit samma. Jag njuter av lera och stenar och branta backar och vet inte längre säkert om lägenheten i Oslo är så lockande.
Jag är ju så lyckligt lottad att jag var morgon på kalla fötter tassar ner för trappan och kikar på denna utsikten. Bli avundsjuk! Att det sen är ca 4-8 grader varmare på toaletten än ute gör upplevelsen komplett. Låtsas man att man tältar på K2 så blir det ganska ljumt i alla fall.

tisdag, oktober 07, 2008

GUB...


...som betyder Gamla Uppsala Buss har kommit till byn. Hittade bussen på en liten sidogata strax ovanför Tåsen. Dessa russ som söker världen över efter billiga bussar som reformeras och blir gigantiska rullande diskotek till alla och envars stora skräck : ) Ska inte säga att det var nostalgiskt, men lite märkligt att vara hemma och få gamla hemmet rakt i trynet på väg till jobb. En liten påminnelse om att livet består av märkliga samband och länkarna är kortare och märkligare än Twin Peaks någonsin skulle kunna föreställt sig.

måndag, oktober 06, 2008

10 grader...

...var lägsta temperatur i stua i natt. Ute la sig frosten vackert på mark och löv. Dock hävdar vår generationslönn att det fortfarande ska vara löv i luften. Fjorden syns allt tydligare från soffan dag för dag. Snart har vi panorama på nedre etagen också.

Sentimentalitetsdrabbas av årets ålder. Att det snart ska bort och ersättas av ett nytt. 2008 blir något passerat och avklarat. Något man inte längre ska umgås med. Är jag mitt i de mest fantastiska ögonblicken av mitt liv eller blir det bara bättre och bättre... På toppen av ett litet berg med Oslo till vänster, fjorden mitt på näsan och vägen mot Sørlandet till höger. Förstår jag inte hur bra jag har det när jag vaknar vid 5-tiden och den kylslagna svagt elddoftande morgonluften slår emot mig?

Med största sannolikhet har jag inte högre kapacitet nu än tidigare i mitt liv. Att vara innanför mig själv och utanför. På samma gång. Ständigt påminner Fogelström mig om vikten av att stanna upp. Att lyssna till det svaga, sköra och subtila. Det enkla.

"Först långt efteråt, när det är för sent, vet man vilka år som var lyckliga."

Men dagarna rullar tickande vidare och utanför står snart ett nytt år och knackar på dörren. Min moster Elna fyller 95 år idag. Hon har upplevt väldigt många såna skiften. Gammalt försvinner och nytt kommer fram. Men de få gånger jag har pratat med henne de sista åren har det slagit mig att hon är så jäkla tacksam för det liv hon har haft. Och ofta återvänder hon till gamla tider och jag tror, nästan helt säkert, att hon också har bott i ett hus, en gång i tiden. Att hon vaknade upp och tassade över det kalla golvet för att lägga första vedkubben i brasan och sakta, sakta känna värmen komma tillbaka.

söndag, oktober 05, 2008

Nu ska vi se...

...på kvällens film. "Needful Things" med bl a Max von Sydow. Marte sover nästan, som vanligt. Jag har piggnat till efter att ha varit slakt i några timmar efter min gyttje-upplevelse på marka. Nu maser Marte och är utan kompromiss... Antingen ser vi film eller så river hon ner de hyllor vi seriöst och ordenligt satt upp under kvällen. Hon lovar att jämna dem med marken  : ) Själv syns jag det är digg att vara på nätet... Mediekåt och exhibitionistisk som jag är!

Av och till...

...försvinner fötterna under dig. För mig skedde det idag. Rent fysiskt så fanns det inget att ta fäste på i den lilla pölen bredvid Fiskelaustjern. Lätt häpen så insåg jag att jag var inbäddad i gyttja en bit upp på magen och höger fot väldigt fast en dryg meter under markytan. Aningens klaustrofobiskt om jag får säga så. Hittade en trädrot men lyckades inget vidare med att dra mig upp själv. Fick hjälp av en gammal kollega med sällskap som jag stött på lite tidigare på vandringen. Två starka händers hjälp senare var jag uppdragen med ett plopp. Ännu en gång fick nästa liv vänta på sin tur... Det händer ju alltid när man minst anar det. Det sköra lilla livet. Undrar om samma situation skulle kunna ha varit möjlig i Sverige. Mitt överkontrollerade gamla fosterland, där det mesta sorteras i olika högar med räta raka linjer. Glada i hågen över ytterligare en kväll till godo, småsprang Marte och jag hemåt. 
Nu har jag värmt mig med ett bad, en skvätt wiskey och fått i mig lite digg lasagne från gårdagen. Veden förvandlas till sprakande värme i spisen och Marte springer ut på verandan och ropar på Lilla, vår lilla fosterkatt. Hon har fått smak på utelivet efter att ha fått lugn och ro inomhus de senste två veckorna. Kul att se att hon tar sig. Att hon hittar en harmoni i vardagen.  

fredag, oktober 03, 2008

Fredag...

...är det och trött är man :)

torsdag, oktober 02, 2008

Nu är räkningarna betalda...

...för den här månaden. Man kan pusta ut. Den praktiska hetsen ligger alltid och lurar runt hörnet, men av och till kommer man sig ju ifatt :)
Haft en digg dag på jobbet. Utvecklar basen för en kommande miljöcertifiering. Kula saker! Annars ligger Lilla under filten i soffan som vanligt. Undrar hur det skulle vara att vara katt...