måndag, oktober 06, 2008

10 grader...

...var lägsta temperatur i stua i natt. Ute la sig frosten vackert på mark och löv. Dock hävdar vår generationslönn att det fortfarande ska vara löv i luften. Fjorden syns allt tydligare från soffan dag för dag. Snart har vi panorama på nedre etagen också.

Sentimentalitetsdrabbas av årets ålder. Att det snart ska bort och ersättas av ett nytt. 2008 blir något passerat och avklarat. Något man inte längre ska umgås med. Är jag mitt i de mest fantastiska ögonblicken av mitt liv eller blir det bara bättre och bättre... På toppen av ett litet berg med Oslo till vänster, fjorden mitt på näsan och vägen mot Sørlandet till höger. Förstår jag inte hur bra jag har det när jag vaknar vid 5-tiden och den kylslagna svagt elddoftande morgonluften slår emot mig?

Med största sannolikhet har jag inte högre kapacitet nu än tidigare i mitt liv. Att vara innanför mig själv och utanför. På samma gång. Ständigt påminner Fogelström mig om vikten av att stanna upp. Att lyssna till det svaga, sköra och subtila. Det enkla.

"Först långt efteråt, när det är för sent, vet man vilka år som var lyckliga."

Men dagarna rullar tickande vidare och utanför står snart ett nytt år och knackar på dörren. Min moster Elna fyller 95 år idag. Hon har upplevt väldigt många såna skiften. Gammalt försvinner och nytt kommer fram. Men de få gånger jag har pratat med henne de sista åren har det slagit mig att hon är så jäkla tacksam för det liv hon har haft. Och ofta återvänder hon till gamla tider och jag tror, nästan helt säkert, att hon också har bott i ett hus, en gång i tiden. Att hon vaknade upp och tassade över det kalla golvet för att lägga första vedkubben i brasan och sakta, sakta känna värmen komma tillbaka.

Inga kommentarer: