söndag, november 02, 2008

Efter tre...

...fridagar har jag sänkt det vardagsintensiva tempot så pass att kroppen får tid att bli sjuk. Trodde att jag bara var sliten och att fredagens utekväll varade för länge. Men efter en gårdag på soffan och en till idag så måste jag resignera. Bara att försöka hålla varmt i brasan här nere. Bädda in sig i en filt.

Funderar på senaste tidens kriser i världen. Själv är min egna lite omvänd. Jag har de senaste månaderna fått mer pengar att röra mig med än någonsin i livet. I går kom senaste beskedet från de lokala förhandlingarna. Jag fick större påslag än jag hade begärt...
Troligtvis har jag en skyddsängel som var med mig sommaren -97 när jag stod och läste dikter ur "Livet som värker" i Gamla Stan. Under två timmars kulturarbete skrapade jag ihop trettioåtta kronor, ett antal förskräckta ögonkast från några förbipasserande föräldrar samt två securitasvakters tydliga information om att jag skulle "cirkulera". Den sommaren räckte bensinen med två liters marginal hem från semestern på Gotland. Jag åt grönsaker från vänners kolonilotter och lärde mig mycket om att överleva på ingenting. Förmodligen jobbar den ängeln fortsatt i mitt distrikt och tycker det är dags att förvirra denna min stackars själ med att spä på lite extra i lönekuvertet.
Men krisen här i Norge säger att jag ska vara ledsen och rädd för min framtid. Att jag ska vara medveten om min låga status som miljöterapeut. Förstå att de två korslagda chèvre-bitarna med rivet apelsinskal och valnötter till etthundrafemtio kronor inte är för min plånbok. 

En klassresa. Med bibehållen status. Längst ner på listan i världens rikast land. Det är en kris jag tror det går an att leva med.

Inga kommentarer: