måndag, december 08, 2008

Ulf Lundell...

...har på nytt fått audiens i mitt musiklyssnande. Fantastiska pärlor. Stundtals genialt. Eller är det bara för att jag har en del av det i blodet. Min första och kanske egentligen enda ikon genom livet. Jag tillbad honom kraftigt under en period på kanske tio år. Hösten 1992 tog William Klein över värdskapet för mitt ikoneri. Kommer aldrig ihåg vad han heter. Har aldrig gjort det. Tvingas ständigt lägga pannan i djupa veck och googla i tio minuter innan han dyker upp. Men mötet med hans bilder förändrade allt. Jag tejpade kameran och sov med den om nätterna. Göran och framför allt Håkan på GFU gjorde sitt. Inte minst Håkan. Skärpt analys och stillsamt provocerande uppgifter att utföras. Annars gnäll... Vet inte om det gav några pengar. Men det gav mig en identitet och ett liv.
Just nu kuvar jag konstnären och hantverket. Idealen går på sparlåga och jag får vara glad för att se veden brinna i spisen. Men det är alltid tid för "reset". Lundell har tryckt på knappen och jag börjar om på nytt. 

Inga kommentarer: