lördag, januari 31, 2009

Som...

...en liten passus.
Nyfotograferade bilder varje dag på bloggen min. Bara så att ni vet...

fredag, januari 30, 2009

Diplomati...



...är en sak du måste använda dig av i ditt liv. I bland gäller det familjenära ting som barn och din älskade hustru. Ibland blir det chefen eller någon extern kontakt som du måste förhandla med. Alltid lika svårt. Var finns din position? Hur ska du agera? Var står du? Vad kan du förvänta dig? Svårt. Vanskeligt.
Av och till måste du ge mer än du får. Av och till kan du vinna mer än förväntat. Men det handlar till syvende och sist om att bli överens. Att inte hamna i Gaza.
Svårt. Men mänskligt! Förmågan att förhandla är olika hos oss människor. För en del av oss är det naturligt. För andra är det att ge upp sig själv. Vi lever i ett sammanhang där vi måste fungera. Annars kan det leda till förlamning. Strejk. Ingen bra utväg. Att vi byter arbetsplats. Ingen bra lösning. Vi måste fungera tillsammans. Trots våra olikheter. Trots våra ambitioner. Våra visioner. Önskar en fortsatt god framtid för mig själv. Och för alla andra.

torsdag, januari 29, 2009

Moment 22...



...är ett dödläge. Cirkelresonemang. Drabbades av ett sådant i dag. Strömmen gick. Det händer ofta och jag gick den upptrampade stigen till proppskåpet i hallen. Men förvånad såg jag att ingen av automatsäkringarna hade svarta pluggen ute. Kikade omkring på de gamla keramikvarianterna. Ingen säkring utfälld. Gick tillbaka till köksfönstret och upptäckte. Inget ljus hos någon av grannarna. Någon har grävt av en kabel igen! Klantarslen... Väntade trettio minuter och insåg att något måste göras. Ringde Hafslund som ansvarar för nätet. Efter lite kopplingar hit och dit så hamnade jag hos en kompetent efterforskare. Han lyckades spåra en urkoppling mellan klockan tolv och halv två. Information var skickad. Eftersom information inte var mottagen blev jag nyfiken på varför. Jodå, mejl var skickat till kvekke@kvekke.se... Och ni som känner mig vet att det döljer sig två fel i den ramsan. Hur skulle man då lösa detta problem som Hafslund fixat så fint. Enkelt! Logga in på min sida på nätet och ändra mejladressen. Utan nät var det svårt så jag tog lilla bärbara med mig till jobbet. Allt skulle då lösa sig. Efter några timmars arbete fick jag en lucka och satte mig ner för att fixa det hela. Inne på Hafslunds sidor fick jag reda på hur jag skulle logga mig in. Men eftersom jag saknade pin-kod så var jag tvungen att skriva in mitt kundnummer och vips, så skulle en sådan skickas till min mejladress...
Kliade mig lite i huvudet och insåg att så kan man ju göra till förbannelsens dagar är nära. Cyberspace kommer gladeligen att ta emot min pin-kod och skicka den till herr kvekke som nöjd och glad skulle slicka sig om munnen och fortsätta livet sitt med ett tydligt leende på läpparna.
Tack och God Natt...

onsdag, januari 28, 2009

Tina Messing...


...har release på sin bok i dag. Spårvägsmuseet på söder. Ville vart där. Hade min ateljé ganska exakt tre våningar upp i luften. Under inkörningsrampen till hälften av innerstadens bussar. Bara trettio sekunder till jobbet. Korridoren bort åsså stod man i kö för att hämta ut sin buss på morgonen. Flyttade till Uppsala den hösten. Plötsligt förvandlades sekunder till timmar. Det var början till ett avslut på Stockholmsepoken i mitt liv. Men kanske kommer man tillbaka. Aldrig är nästan aldrig en sanning.
Men nu skulle jag velat vara där. Älskar gamla industrikåkar. Gamla SL-garaget är inget undantag. Kommer ihåg när jag hämtade ut mina kläder där första sommaren på SL 1988. Borde ha snott den gamla kepsen. En sån där med hård platt ovansida, a la millitär paradkeps. Det stod några gubbar där. Fick min klädorder. Gick in i ett gigantiskt lager med kläder och kom ut med allt i rätt storlek. Minns att den midjejackan körde jag konstant den sommaren. Den var så jävla skitsnygg.
Det var mycket bättre förr i en bemärkelse. Genuint hantverk. Vi nöjer oss med mindre och kräver mer. När min mamma köpte en vinterkappa på sextiotalet kostade den lika mycket som en månadslön. Det var inte snack om att byta ut den till nästa säsong. Men kollektivet har valt att skitkvalité ska vara det som råder. Billigt ska det vara och många saker ska vi ha. Jag har själv vart där men abdikerat och avsagt mig arvet.
Så tänk efter lite innan du konsumerar nästa gång. Läs Tinas bok. Hon är en av de mer tänkande människor jag träffat!

tisdag, januari 27, 2009

Folkarvet...



...glider fram i landskapet. Landsbygd, små städer. Gamla, röda, väderbitna hus med halvmånformade fönster på loftet. Detaljer som vittnar om kunnigt hantverk. År av erfarenhet. Ambitioner om bruksvärde och generationer. Spekulationer och ekonomisk lönsamhet långt borta. Att leva, forma, bruka. Samklang med förfäder, Respekt och tillbedjan inför det magiska. Det outtalade. I dag har vi alla blivit en del av den härskande adeln. Det oantastligt heliga och ofelbara prästerskapet. Vi våldför oss och slickar av oss vårt blod med giriga tungor. Längtar vidare. Ytan lockar och bedrar.
En lerig åker. Dofter av hö. Klibbig kåda mot naken hud. Pulserande hjärtan slår tillsammans. Längtar närmre livets kärna. Konsumtionsalternativ. Återbruk. Försoning. Uppbyggnad. Återskapande. Perspektiv. Samklang.
Diset ligger tungt över ängarna.

måndag, januari 26, 2009

Georg Orwell...



...skrev en bok.

Märkligt, mäktigt men säkert inte ovanligt. Att upptäcka kulturer. Skillnader. Att ödmjuka sig eller skjuta fram bröst och haka. Välkomstcermoni på japanska. Två, tre, flera kameror upp. Ingen reagerar på att jag följer efter med min lilla mobilkamera. Sitter på min fönsterplats. Delar men är inte delaktig.

Floden av människor. Tvådelt. Håll till vänster. Bryter av med att lägga mig längst till höger i tunneln under Vasagatan. Spänner självklar blick i dem jag möter. Samma man i kassan. Konsum. Storkiosken i city. En liten Brämhult och en sallad. En opersonlig småstadslik storstad. Hipp, konform, väldresserad.

Vandrar Götgatan upp. Finner små oaser. Men inte det personliga. En idé. Men människan saknas. Det organiska är välpaketerat. Själen stympad och lagd i plastpåsar. Allt för att jag inte ska synas. Jag blir farlig. Du blir märklig. Alla blir rädda. Men vi köper samma kläder på Weekdays. Och närmar oss varandra.

Att berätta det oundvikliga. Dela spänningen om en framtid. Med fullt främmande människor. I anonyma rum kan ting vara enklare. Allmänhetens terapi. Möten med kända ansikten pressar. Kanske fram det bästa, eller bara en ångest. Det lämpliga är det bästa. Inte alltid. Men enklast. Olika kulturer. Leker skilda lekar.

söndag, januari 25, 2009

lördag, januari 24, 2009

Bioprogrammet...



...är lite magert just nu. Men vi fastnade för Gomorra som vi tar på Victoria om några timmar. Annars har jag lyckats övertyga en inte alls stelbent konduktörska på SJ att få åka på en biljett knappt två dygn innan den gällde. Ätit en enorm pastasallad [stor och god] på Coppola. Gått en rask promenad till Moderna och blivit inspirerad. Mycket är ointressant men inspiration till eget material får jag nästan alltid i detaljer eller stora drag. Åter mot centrum via stureplan och Birger Jarlsgatan, upp vid Johannes och sen förbi Kulturhuset igen. Araki "Self - Life - Death" blev min. Någon hade på de timmar som förflutit under eftermiddagen lyckats norpa det orörda exemplaret. Jag fick stå ut med blädderexet till samma pris. Men 70% rabatt var svår att motstå och innehållet provocerade. Att utmana sig själv är varje kreativ människas regel nummer ett. Nu sitter vi på String med urdrucken dryck och två laddare som fyller mobil och dator med strömming.

Stockholm Stad...



...ska få ett ärofullt besök från den norsk/svenska delegationen i dag. Så snart kaffet är kokat och klart. Ett stycke fast och flytande frukost inmundigad, så sätter vi fart mot sydliga trakter. Fick min Olympus 1030 inlämnad i går. Den har begynt producera horisontella streck vid ISO 400 och uppåt. Ögonen kollades och vänster har fortfarande problem med tårvätska och tilltäppta kanaler eller vad det nu var. Har irriterat mig på gegg i ögat i snart ett halvår och hoppats att det ska lösa sig utan att jag ska behöva utmana min läkarfobi. Men jag får helt enkelt snällt rätta mig i ledet och ringa till farbror ögondoktor... Det är för övrigt inte särskilt synd på mig. Fick mig en riktig dusch i morse. Att kunna njuta av dessa små ting i livet är gudagott. Känna hur de ilskna strålarna masserar och rengör huden. Jag som ägnat många månader i duschen om man räknar samman alla minuter. En vardag som blev en lyx när vi flyttade till vårt fashionabla kråkslott på bästa västkant i Oslo. Utsikt ja!! Vatten och el i mer försiktiga mängder... Fantastisk yin & yang-effekt i livets karusell.

fredag, januari 23, 2009

Björn Borg...



...dyker ju upp i lite olika settings. Oftast är det väl som höftskynke till den yngre generationen. Till mig som håller mig till intimissimi kom han första gången som en hjälte när han vann sina segrar på Wimbledons gräs och i dubbel med Ove Bengtsson i Davis Cup. För en halvtimme sen skulle jag få möta honom på nytt. In real life. - Du ska filma med Borg i stället. Fråga honom: "Var ligger stationen?" - sa man till mig när jag klev in i studion. Minns inte hur jag kom dit, men förstod att någon castingfirma ringt in mig. Äntligen ett genombrott. Men jag kände mig relativt avslappnad. Mest bekymrad över att jag var förkyld och om det skulle märkas under inspelningen. Och vad skulle det vara reklam för? Jag hade ju fel kallingar på mig och dessutom Diesel nertill och Wesc upptill. Jävla klädsnobb...
Men funderingar får alltid ett slut. Mina tog slut när jag vaknade strax före Kil med saliven rinnande och ett fett ärr på vänster kind. Med en drakes andedräkt och en av de få i vagnen med ledigt säte vid sidan av mig hade jag i alla fall lyckats med att inte bli kastad av tåget. Hade ju till och med nästan fått träffa min barndoms hjälte. Nu har jag piggnat till. Fått sätet vid min sida uppfyllt. Lyssnat på en dialog mellan en hantverkarklädd iPhoneguru och hans kompis, som strax ovanför det stora på magen dinglande pentagrammet i silver, uttryckte sin beundran för att plastbiten med innehåll lyckades hålla ordning på var den befann sig med hjälp av gps. Livet skenar på.

torsdag, januari 22, 2009

Sex...




...timmar av sömn är lite. Fem än mindre. Jag fick fem innan jobb och en just nyss. Maten fräser sakta på spisen. Ska försöka packa till helgen. Vet inte riktigt vart jag ska bo ännu. Eller vem jag ska träffa. Förrutom min son så klart. Det är alltid lite svårt att hantera avstånd till dem man saknar och känner sig själsligt nära. Kvalitetstid var ett modeord för ett gäng år sedan. Den typ av ord som kan få vilken ensamstående eller långbortaboende förälder som helst ner på knä. Men vi gör så gott vi kan. Många av oss. Det vet vi. Och det vet våra barn också.

onsdag, januari 21, 2009

Förkyld...



...trött och förbannat sliten!

Ska till Stockholm/Uppsala i helgen. Längtar efter tid på tåget. Kommer att sitta och sova med halvöppen mun och dregla utan hämningar. Människor kommer att förskräckas och peka finger. Det hela slutar med att konduktören finner för gott att kasta av mig i Säffle eller Öxabäck. Någon gudsförjäten håla som jag sedan får tillbringa några förvirrade dygn i innan jag tar fatt i mig själv och återvänder till Oslo.
När övergår verkligheten i mardröm...

tisdag, januari 20, 2009

Kampen Bistro...



...fick besök av oss härförleden. God mat. Trevlig personal. Hemkänsla i lokalen. Ett ställe i klass med mitt gamla "vardagsrum" Glenn Miller Café. Men, varför så dyrt... Vegetariskt med ingredienskostnad på tio kronor landar på tvåhundratio i min plånbok. Men jag blev förälskad i lokalen och ska våga mig dit igen. Helst en kväll med musik.

måndag, januari 19, 2009

Heat...




...rullar på den gamla vhs:en. Tv:n som vi fick av K står numera på gästrummet och Lilla ligger strax under hakan på Marte. Tyst i huset. Elden sprakar i spisen och jag drog på mig nya vattentäta skalet och gummistövlar för att klicka de fantastiska scenario som snön har skapat. Sällan faller det fyrtio centimeter så snabbt. Mer ska komma. Undrar om det blir regn eller snö. Yr visar på plusgrader, men vi ligger på toppen och kanske undviker vi den fällan. Dissy om det blir rinnande vatten av alla konstverk. Annars är jag inte så pretto och pedant som det kan verka. Laddar bara över bilderna. Ger dem namn på en batch av när de är tagna och slänger efter genomgång ut dem på nätet. Slarvigt... Men det står jag för!

söndag, januari 18, 2009

Glitzy...



...har en blogg som jag landade på efter att ha kollat besöksstatistiken och hittat ett italienskt googleresultat på "jeans dagens" som bl a ledde till Glitzybloggen och Kenneth D Storrusten. Det mest fasionerande var att denna kvinna menar sig kunna använda samma jeans två dagar på rad!!! Huvaligen... Dagens ungdom!

Själv var jag ute en dryg halvtimme i massivt snöfall. Var tvungen att gå in och hänga av mig jackan. Den blev för varm i det tempo jag hade. Ska ut en tur till innan solen faller ner. Skidorna har också plockats fram från loftet på ladan, vilken för övrigt syns inbäddad i snö på bilden ovan. Den andra bilden visar "Tambur" och mig i Bjerkelunden. En plats som fått besök av prominenta namn som kong Haakon (1918) och dåvarande statsminister Odvar Nordli (1977). Tambur tillkom när Norges Musikkorps Forbund firade femtio år av stiftandet (1968). Det var den historielektionen.

Som ni ser...


...har jag begynnt att lägga ut bilder igen. Får se hur länge det håller. Är lite kräsen i dagarna på vad jag publicerar. Vill stå för bilderna. Är fotograf. Texterna latjar jag bara med. Bilder vet jag att jag egentligen kan. Texter fantiserar jag ihop på en kvart. Löjligt.. Men sant. I bland är man pretto och i bland kan man bjuda på sig själv. Kallas mänsklighet!

Del två...


Första dagen på nya året...


lördag, januari 17, 2009

fredag, januari 16, 2009

Snö...

...kommer vare seg vi vill det eller inte. Enligt yr blir det nedebörd var dag en vecka framöver. Bara så att ni vet. Ni som bor i Bekkestua. Utanför Oslo. I Norge.

Ni andra får finna ut av det själva...

Yr är för övrigt irriterande konkurrenter till väderleksrapporterna i hela Europa. Gratis. Förbluffande bra. Följ med. Min ved sparas till de tuffa nätterna...

torsdag, januari 15, 2009

Spinnande katt...

...vid min sida. Det är livskvalitet. För övrigt har jag varit tretton timmar på jobb. Möte. Förhandlingar. Fackligt arbete. Administration. Åsså det "riktiga" jobbet. I miljö med mina klienter. Beboer. Människor. Kort sagt. Vad arbetslivet går ut på när du jobbar som miljöterapeut. Relationer. Och de behov som måste uppfyllas för ett fullvärdigt liv.

tisdag, januari 13, 2009

Ett hundra...

...inlägg sen starten i september. Borde firas med pompa och ståt. Tar en kopp te och funderar på vad jag uppnått. Disciplin. Kreativt utlopp. Nytt hantverk. En och annan sanning.
Kort sagt är jag nöjd. En halvstabil läsarkrets på knappa tjugo unika läsare per dag. Det är aningens lägre än Aftenposten och DN men varför inte. Skrivandet är kul med läsare, men viktigare för att formulera mig. Att bekräfta en existens. Eller uttrycka en åsikt. Klappar mig själv på huvudet och ler förnöjt!

Uppsala...

...för tre dagar sen.

måndag, januari 12, 2009

Stiltje...

...på bloggen. Ibland måste det vara så. Livet hinner ifatt produktionen och timmarna upptas av ved, rota i kartonger, stångas med folk och annat trivialt. Hade en bra helg i nätlöst landskap. Hav och latte. En god macka. Av och till är det så det är. Många arbetstimmar annars i denna vecka. Plusgrader gör att huset tinar upp.

söndag, januari 11, 2009

Nicolas Cage...

...har en son. Missade honom på ett nachspiel jag aldrig kom till. Drog till havet istället. Kan man också göra.

fredag, januari 09, 2009

Gaza...

...är väl en av de synligt infekterande områdena i världen just nu. "Israelvennene ble sluset ut av politiet og inn i ventende busser." Påminner mig om demonstrationerna för sexton år sedan den 30 november i Stockholm. En av de få gånger jag varit nära ett folkligt tumult här i trygga norden. Vad ska man tillägga om den som nu pågår? Folket här i Oslo verkar i merparten ha vågat sig ut på gatorna för att stödja fredsperspektivet. Att det verkar som att Frp är de enda som nu stödjer Israel säger lite om läget. Nästa steg för Siv Jensen blir väl att kontakta Nationalisterna i sitt östliga brödraland. Vill minnas att de hade liknande meningar då jag bodde där.

Peace and love! Vågar man säga så...

onsdag, januari 07, 2009

Krukväxter...

...sprider gärna lite hemtrevnad. Om de inte är för taskigt behandlade. Varje blomma med sin historia. Ormbunken som min mor tänkte slänga för att den inte var fin längre. Kan vara tolv år i min ägo och okänt hur länge hon hade den dessförinnan. Gummiplantan som jag räddade från ökendöden ovanpå en bokhylla hemma hos Dan vintern 95/96. Palmen som jag köpte på lördagsmarknaden utanför Pingstkyrkan i Jönköping för drygt tjugo år sedan. De bär på en historia och har många flyttlass bakom sig. För mig kanske lika viktiga som möbler en gång i tiden. Idag? Skulle nog ha svårt att klara mig utan grönt. Lite som Léon...

tisdag, januari 06, 2009

Vänner...

...för evigt! Ibland är det bara så. Bror och syster är starka begrepp som ibland inte behöver vara blodsband för att fungera. Varför man upplever en sådan gemenskap kan vara svårare att förklara. Kanske beror det på att man kompletterar varandra till fullo. Eller känner varandra utan och innan. Förstår tankar utan att förklaring behövs. Men egentligen är det väl bara att njuta av vänskapen. Känna sötman och friskheten. Styrkan den medför. Närheten till livets viktigaste punkt. Relationer till andra människor.

måndag, januari 05, 2009

Surt sa räven..

...om rönnbär. Själv säger jag det samma om veden som ska värma våra kroppar. Den fräser och läcker vattenånga. Första vintern i mitt liv som jag inte bara kan skruva upp elementet när det är kallt [det står konstant på fullt]. Just nu har vi strax över fjorton grader här nere. Tack ock lov lite varmare på sovrummet. Men jag njuter. Av att vara del i livets upptäcktsmysterium. Att se nya sidor av primitivitet mitt i välfärden. Man tar saker och ting lite enklare när man har en jämförelse som är värre. Jag är t ex en av de få som sällan fryser på jobbet. Och det är skönt att känna sig extra ren efter ett besök på simhallen. Låter säkert primitivt för många. Och det är det i våra generella ögon. Men inte i ett världsperspektiv. Mina yllesockor. Sandaler. Långkalsonger. Tjocktröjan. Åsså mössan som alltid sitter där uppe.
Varför klaga :)

söndag, januari 04, 2009

Nyheter...

...om uppgång och fall har präglat denna höst. Nu är kriget fullt ut på gång igen i Jesu hemtrakter. Island har ingen ekonomi. Usa har fått en ny god president.
Var kommer en vanlig människa in i dessa mer eller mindre stora ting som sker. Förmodligen så drabbas vi inte på annat sätt än det vanliga. Av tryckvågen. Den efterföljande. Och kraften beror på epicentrum. Hur nära är vi. Var blev vi födda och i vilken familj. Tiden snurrar vidare i sin spiral. Jordklotet följer efter. Sargat. Men behåller man tron på livets innersta kärna så klarar vi oss vidare. Det är vår mission. Att föra släktet vidare. Med så bra villkor som möjligt. Och varför inte börja med en god nyhet. Som ringar på vattnet kan den sprida glädje till fler!

lördag, januari 03, 2009

Man borde sova på jobbet...

...när man jobbar sent och börjar tidigt. En liten sovcell på en kvarts kubikmeter. Lagom att få in två meter kropp i sovsäck på. Ljudisolerat så andra slipper höra mina fladdrande andetag. Kanske kan fungera i budgeten för 2033... Samtidigt skönt att komma hem till slottet. Känna doften från det nystädade badet. Dagens stolta gärning där hemma. Få en liten espresso innan man börjar dagens träningsrunda på väg mot bussen. Eller som idag. Förvisso med god tid innan jobbet. Förra årets sista äpplen. Råsaftcentrifugen. Söt doft och smak från sommarens och hösten trädgård. Ett paradis mitt i vardagen.
Ett annat blivande under finner ni här.

Solstorm...

...är en film om fanatisk tro. Och samtida aktion. En Fargo light...

fredag, januari 02, 2009

En plusgrad...

...i källaren. Får hoppas att inte rören fryser... Kylan tågar in i morgon. Elva grader minus blir det under söndagen. Det handlar om att leva. Överleva är för mycket sagt, men kylan är faktiskt påtaglig.

torsdag, januari 01, 2009

Nytt år...

..med nya insatser. Sån gammal klyscha, men den fungerar om man tror på det. Har varit på mental semester i några dagar. Tillåtit mig att vara helt oformulerad. I går hamnade Marte och jag på fest och tolvslag hos en kollega till henne. Skulle egentligen åkt till Saltkop men det lockade med sällskap och nytt sammanhang. Dessa människor visade sig vara mycket trevliga och single malten försvann under timmarna som följde.
Idag tog vi en crusing med den lånade bilen. Det är nog något av det härligaste som finns för att känna frihet och avkoppling. Dessvärre behäftat med skitiga utsläpp... Vi landade på topparna ovanför Holmenkollen till slut. Vackert! Andlöst vackert i denna huvudstad. Klart. Kallt. Varma kläder.
Livet.