onsdag, januari 28, 2009

Tina Messing...


...har release på sin bok i dag. Spårvägsmuseet på söder. Ville vart där. Hade min ateljé ganska exakt tre våningar upp i luften. Under inkörningsrampen till hälften av innerstadens bussar. Bara trettio sekunder till jobbet. Korridoren bort åsså stod man i kö för att hämta ut sin buss på morgonen. Flyttade till Uppsala den hösten. Plötsligt förvandlades sekunder till timmar. Det var början till ett avslut på Stockholmsepoken i mitt liv. Men kanske kommer man tillbaka. Aldrig är nästan aldrig en sanning.
Men nu skulle jag velat vara där. Älskar gamla industrikåkar. Gamla SL-garaget är inget undantag. Kommer ihåg när jag hämtade ut mina kläder där första sommaren på SL 1988. Borde ha snott den gamla kepsen. En sån där med hård platt ovansida, a la millitär paradkeps. Det stod några gubbar där. Fick min klädorder. Gick in i ett gigantiskt lager med kläder och kom ut med allt i rätt storlek. Minns att den midjejackan körde jag konstant den sommaren. Den var så jävla skitsnygg.
Det var mycket bättre förr i en bemärkelse. Genuint hantverk. Vi nöjer oss med mindre och kräver mer. När min mamma köpte en vinterkappa på sextiotalet kostade den lika mycket som en månadslön. Det var inte snack om att byta ut den till nästa säsong. Men kollektivet har valt att skitkvalité ska vara det som råder. Billigt ska det vara och många saker ska vi ha. Jag har själv vart där men abdikerat och avsagt mig arvet.
Så tänk efter lite innan du konsumerar nästa gång. Läs Tinas bok. Hon är en av de mer tänkande människor jag träffat!

1 kommentar:

Bjerik sa...

Djupt....finner att mycket av det du skriver berör mig. Önskar jag hade mer tid att begrunda, ta in, låta det verka i mig.
Ännu hellre skulle jag vilja sitta tillsammans med dig och prata, prata och prata, sen vara tysta en lång stund utan att det känns besvärande innan vi på nytt pratar.
Ha det.
Han i Vattholma