tisdag, februari 03, 2009

Moment 22...



...andra delen.

Bär en stor djup suck mot alla samhällets idioter och kaxigt arroganta på kundservice inom mig. [Vet att många av er gör ett gott jobb med såna som mig, det följande gäller inte er] Fick en faktura i fredags. Det får man ju av och till. De ska betalas och gärna innan utgånget dato. Full acceptens för det. Ibland kan det förekomma korta datum. Sånt irriterar. Eller extremt långa. Så att man ska lockas ta med dem när man ändå betalar månaden innan. Kallas räntevinster för företagen. Återigen till fakturan. Den kom i ett handskrivet kuvert från Apoteket och var ställd till min mor vars ekonomi jag administrerar. På faktura var min mors namn skrivet c/o Apoteket AB i Visby! Hmm.... Hade redan ringt och ändrat adress två gånger, via Apotekets kundservice. [Det dyra numret, eftersom det billiga inte går att ringa från min mobil i Norge.] Och förfallodatum var redan passerat. Uppsummering. Faktura till fel adress, tjugo dagar sent efter att ha anmält ny adress två gånger. Kundservice. Ringde dit. Via Apoteket så klart eftersom PayEx inte låter sig kommas åt annars för mig. Snäll och hjälpsam dam på Apoteket förstår problemet och kopplar mig vidare. Möter ung sval kvinna på rätt plats i hierarkin. Förklarar frustrerad mitt problem. Hon svarar att det beror på att de inte kan skicka fakturor till Norge! Givetvis antyder hennes röstläge och ton att jag är en idiot som inte förstår det och att jag ska vara tacksam att de inte svartlistat resten av släkten som landsförädare och skickat kronofogdens små maffiapojkar på en gång... Min lilla följdfråga i ett något mindre svalt tonfall är varför jag inte blev upplyst om det på en gång när jag ringde i slutet av sommaren. Hennes kommentar blir: "Du får den informationen nu." Hjärtattacken är nära. Jag försöker respondera och det slutar med att vi pratar i mun på varandra. Kommer på mig själv med att upptäcka att hon har samma robotläge på rösten som militärer i vaktkurer på väg in mot Pentagon. Eller scenen i Hair när kompisarna ska besöka Claude på militärlägret. Lyckas få fram frågan om varför förfallodatum är passerat när jag får fakturan. Irriterat svarar hon att eftersom jag uppgett en adress i Norge så får jag acceptera att den kommer så sent. Det beror på den administrativa processen. [Eller skaffa mig en adress i Sverige.] Dessutom har de gett mig femton dagars uppskov med att betala räkningen. "Och hur ska jag veta det", frågar jag stillsamt aggressivt. "Om du inte har fått information om det tidigare får du det nu", blir det självklara svaret. Kvider fram ett tack till ****** och önskar att hon och hennes likasinnade får den dag de förtjänar.

Bilderna kommer för övrigt från en lite fantastisk utomhusutställning som Kulturhistoriska har i Oslo. Tryckt på två långa presenningar på var sin sida av ingången ger de tid till eftertanke.

2 kommentarer:

Tina sa...

Vilken byråkratirysare! Man får blodsmak i munnen!

Tina sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.